Tiden har bara inte räckt till!!!
Barnen går först, sen får resten komma efteråt!
Studierna rusar på i 300km/h och visar inga som helst tendenser på att sakta ner farten.
Man har verkligen skruvat upp tempot sen förra terminen.
Jag får vara glad om jag blir godkänd efter jul.
Barnen växer också i radande fart!
Lilla Nils har blivit en riktig pratkvarn och överraskar mig med nya ord och meningsbyggnader varje dag.
Även om jag inte misstänker någon form av diagnos på honom så vill jag ha det formellt utrett och avskrivet innan jag får lugn och ro.
Första besöket är om 2 veckor.
Det går också bra med Nellie på Habiliteringen.
Förra gången gick det riktigt bra i mina ögon.
Jag ser också en utveckling i hennes egen lek och hennes sociala samspel till mig som mamma och till lillebror.
På fritiden passar vi verkligen på att ta vara på tiden tillsammans.
Vi är ute i naturen och njuter av höstens vackra färger.
Vi träffar vänner och jobbar på att samla ny energi till kommande dagar.
Jag blir så glad över alla som hör av sig, kommenterar och berättar om att de läser bloggen.
Jag blir också så lycklig när vänner och föräldrar till andra barn i Nellies närvaro berättar om framsteg när jag inte är närvarande och om positiva samspel och relationer mellan våra barn!
Ni anar inte hur glad jag blir! =0)
Tack snälla ni och fortsätt gärna att kommentera och berätta!
Årets förskolebild på Nellie...
...och på Nils. ♥♥♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar