Att göra en stor förändring är både spännande och jobbigt, sentimentaliteten blandas med längtan efter något nytt och känslorna far som bollen i ett flipperspel.
Jag har tömt garderober, förråd och andra gömmor de senaste dagarna och då påbörjat röjningen glad i hågen med massor av energi, sen hittar man saker, bilder eller kläder som kastar en tillbaka i tiden och alla känslor kommer på samma gång. Det är många minnen man samlar på sig under 13 år på ett och samma ställe.
2003 gjorde jag ett äventyr i Afrika och hade stora fina snidade djur med mig hem, Afrikas The Big Five. Dessa hittade inte riktigt en bra plats inredningsmässigt i hemmet utan har bara flyttats runt i 12 år och egentligen bara stått i vägen. Vackra djur men såvida man inte har ett "Afrikatema" hemma så var de egentligen bara väldigt malplacerade. Tidigare försök att sälja min genuina Afrikakonst har misslyckats då ingen visade intresse så nu bestämde jag mig för att säga adjö till mina djur. Det var skönt att få platsen där det stått de senaste åren, men jag måste erkänna att det kom några tårar när de landade på träåtervinningen på tippen.
Många sådana tårar har trillat den senaste tiden när jag tittat på bilder, hittat babykläder och andra minnesprylar. Allt har inte kastat utan det som man inte kunde skiljas ifrån har packats ner i en minneslåda.
I takt med att det har städats, rensats och sorterats så måste jag erkänna att det börjat kännas lättare i sinnet, allt onödigt sparande och förvarande som ligger undanstoppat och egentligen inte visuellt för ögat tynger nog omedvetet trots allt. Det är nog så att ju mer plats man har, ju mer samlar man på sig.
Denna kvinna kommer nog vara lätt som en sparvunge i sinnet när allt är färdigt. ;0)