Still going strong...

Det har gått lite mer än 4 veckor sedan vi hamnade på sjukhuset och vardagen är nu tillbaka igen. Det blev 8 dagar på sjukhusets barnavdelning innan vi fick komma hem igen. Med oss hem hade vi en stor ICA papperspåse full med insulin, kanyler, blodsockermätare, teststickor mm mm. Detta har verkligen förbrukats under de senast 3 veckorna vi varit hemma, det är snart dax att åka till Apoteket igen. Tack staten och alla skattebetalare där ute i landet som ser till att alla diabetesbarn i Sverige får sitt insulin och allt förbrukningsmaterial avgiftsfritt! Sverige är fantastiskt! 

Vi blev också fantastiskt omhändertagna av personalen på Helsingborgs Lasarett! När vi blev utskrivna blev vi hänvisade till barnmottagningen på Ängelholms Sjukhus och dit åker vi minst 1 gång i veckan nu för stöd och uppföljning. Det är knepigt att få Nisses blodsocker stabilt och det svänger rejält vissa dagar, men det är vanligt under en period i början innan man hittat rätt kvoter och insulinmängder att räkna med. Jag är hemma med "vård av sjukt barn" och måste bli det fram tills han blodsocker är jämt nog att tryggt kunna lämna honom på förskolan igen. Personalen ska genomgå en utbildning och kommunikationen mellan oss kommer ske frekvent för allas trygghet. 

Dagarna går åt att räkna kolhydrater, kolhydrater och åter igen kolhydrater!!! Vi äter och äter och äter också jämt och ständigt, 6 gånger om dagen!!! Min mat- och sovklocka ringer konstant (nyfunnen app till mobilen är en riktig vardagsräddare)!!! Äta frukost, kolla blodsocker, äta mellanmål, kolla blodsocker, äta lunch, mellanmål igen osv osv... Det är verkligen ett heltidsjobb att räkna, planera och kontrollera 24-timmar om dygnet. 

Men det finns inget ont som inte för något gott med sig!!! Nellie som redan innan mår väldigt bra utav rutiner och bestämda tider mår verkligen super av att dagen blivit ännu mer inrutad! Jag som trodde att Nellie skulle få en lite jobbigare period nu när det hänt så mycket sistone, så fel jag hade! Jag har en så glad och utåtriktad ung tjej här hemma! Så skönt att se att hon tagit allt så bra! 

Det har varit en prövande period vilket inte gjorde livet mycket lättare när barnens pappa fick akut åka plåstertaxi med blåljus till sjukhuset 3 dagar efter att Nisse blev utskriven. Han hade fruktansvärda buksmärtor och mysteriet med det är inte ännu löst. Fler undersökningar väntar innan han får ett definitivt svar på vad som orsakat hans plötsliga obehagliga besvär. Allt det vanligaste från blindtarmen till tarmvred har uteslutits, specialister har opererat, röntgat och tagit flera prover, och fler väntar innan de kan lämna några närmare besked vad det kan vara som är fel.

Solen och vårvärmen har varit till stor hjälp för humöret den senaste tiden, det är väldigt tacksamt att kunna vara hemma under denna perioden på året. Vi åker och hälsar på förskolan, leker i trädgården och provar på aktiviteter för att se hur Nisses blodsocker reagerar. Tyvärr så har all vardagslyx som en god glass eller kanelbullar till eftermiddagsfikat fått upphöra på vardagar. Nu är det EN dag i veckan som gäller och inget mer småätande oavsett dag i veckan. Nisse får visst glass, godis och kanelbullar även nu, men i begränsad mängd, en dag i veckan och under kontrollerade former. Egentligen precis så som det borde vara för alla! =o) Att äta ofta och rätt mat kommer vara bra för oss alla, till och med mammas kärlekshandtag kanske kan bli mindre med tiden! ;o)