Tjejmilen...

I går åkte jag tillsammans med en kompis upp till Stockholm för att idag springa Tjejmilen 2012.
Det var min första Tjejmil men för min kompis blev det den 25:e.
Där ligger jag verkligen i lä, hoppas jag själv någon gång också kommer att kunna imponera med sådant kämpaktigt deltagande i någon form.

Jag har försökt röra på mig mer än vanligt de sista 6 månaderna, dels för att må bättre rent fysiskt men även för att jag behövde den mentala terapin som faktiskt träning och löpning ger.
En stund för mig själv där jag inte behöver tänka på vardagen utan istället koppla av hjärnan och samla energi.
Både dagens Tjejmil och nästa års Tjejklassiker är ett led i denna mentala självmedicinering.

Dagen till ära hade jag specialbeställt en tröja där det på framsidan stod: "Jag är en stolt mamma till en dotter med Autism".
På ryggen stod det: "Jag deltar för hennes skull och för ökad medvetenhet kring barn med Autism".

Redan vid starten fick jag en stor kram av en för mig okänd kvinna som önskade mig lycka till och visade sin uppskattning.
Det hände också flera gånger under de 10 kilometrarna att jag fick tummen upp och en klapp på axeln.
En till och med efterlyste någon form av hemsida eller blogg-adress där de kunde läsa mer!
Jag är verkligen nöjd med dagens insats både tidsmässigt och för de människor som uppmärksamma min insats för ökad medvetenhet kring Autism!

Trots att det regnade nästan hela dagen och jag hade gyttja upp till knäna när jag kom i mål så var det verkligen roligt!
Lite fler bilder kommer upp senare när jag är hemma igen.
Just nu sitter jag på ett X2000 tåg på väg hem tillbaka Skåne.