Min absolut svaghet här i livet är chokladen, och nu när jag verkligen ger allt för att försöka kämpa emot detta fruktansvärda sötsug varje kväll så är det ett riktigt krig mot min dåliga karraktär som utspelas här hemma.
Jag har vägrat mig själv denna lyx om kvällarna sedan en tid tillbaka och det är en riktig plåga!
Det ända jag går omkring och tänker på så fort barnen somnat är denna söta, ljuvliga, goda, underbara smak av choklad.
Jag har kommit på mig själv nu flera kvällar på rad att jag "googlat" ordet choklad och sen sitter och dreglar över alla bilder jag hittar, tragiskt! =0(
Det finns bara ett motto som jag lever efter och det är:
- Finns det inte choklad i himlen vill jag inte dit!
Tyvärr så måste jag för hälsans skull dra ner på
denna himmelska njutning ett tag till.
Men sen när jag förtjänat det igen så ska jag ge mig hädan i chokladens namn!
4 kommentarer:
Det sägs att choklad är ett surrogat för kärlek?
Så det är väl dax att husbonden ställer upp och hjälper dig med sötsuget! :)))
HA!
Blir svårt när han jobbat 65 timmar denna veckan!
Men hoppet är det sista som överger en sägs det! ;0)
Nina, om man älskar någon på riktigt så finns det (oavsett hur mycket man än har jobbat) alltid tid/lust över till kärlek. Den ursäkten håller helt enkelt inte så på honom bara. =0)
Det finns gott om kärlek i detta hemmet!
Det är nog kärleken till mat och choklad som är boven till mitt ständiga sötsug.
Husbonden har fått stå ut med mitt gnällande nu ett bra tag men snart nog är kampen om sötsuget över då jag skickat min dåiga karraktär dit pepparn växer...
Skicka en kommentar