onsdag 22 januari 2014

En dag i skolan med Nellie...

Förra veckan tog jag mig tiden att vara med Nellie en hel dag i skolan. Detta dels för att hon under några dagar tidigare varit lite ovillig och bångstyrig på morgonen när jag lämnade, samt dels för att jag vill vara med och vara delaktig i hur Nellie har det om dagarna. Det står klart att Nellie trivs i skolan och mår bra av utmaningen, det var riktigt roligt att se hur de har det i klassrummet, på skolgården och i övrigt på skolan.

Nellie har sin plats bland sina jämnåriga barn i skolan och delar både korridor/kapprum med alla de andra barnen, detta är ett enormt steg i jämförelse med att vi på förskolan/dagis under en lång period valde att gå in via personalens entré för att hon skulle ha det lättare med att sortera intrycken och få en lugnare start på dagen. Jag lämnade henne då i personalens vilorum så hon själv kunde bestämma när hon ville gå ut till de andra barnen. Tänk så långt hon har kommit med att hantera miljöerna omkring sig. Visst kommer det tillfälle när det blir för mycket för henne nu också i vardagen, men de är mer lätträknade än tidigare.

Koncentrerad Nellie.

Det var också roligt att se hur hon nu i skolan är mycket mer med och närvarande i samlingarna och gruppaktiviteter. När hon var yngre på förskolan/dagis var hon jättesvår att fånga i samlingar. På sin höjd satte hon sig ner en minut eller två och hade inte alls fokus på fröknarna eller de andra barnen. Det blev oftast att hon svävade omkring för sig själv i närheten i stället och deltog nästan aldrig. Nu var hon med, gjorde precis vad de andra gjorde och satt kvar även om det inte alltid intresserade henne till fullo.

Jag tittade i hennes arbetsböcker, de var ifyllda mer eller mindre enligt de olika övningsinstruktionerna som man skulle. Jag har haft aktivitets- och pysselböcker hemma under åren och de har alla innehållit inget annat än cirkelklotter eller intetsägande kladdande sida efter sida. Vilken skillnad det är på nu och då!

Självporträtt
 
Familjeporträtt
 
När vi skulle sitta och äta lunch tillsammans tog hon själv mat (även om hon inte åt allt) och protesterade inte ett dugg. Nellie som många barn med autism är enormt kräsna och petiga som resulterar i väldigt ensidig mat. Hon har sina favoriträtter som gäller och det har varit katastrof tidigare om det lyckades komma en ärta eller något annat på talriken som hon inte äter. Med tiden har listan med godkänd mat blivit längre och nu kan hon till och med tillåta vad som i hennes värld räknas som "icke ätbar mat" på sin tallrik tillsammans med det hon äter. =0) Skolan har en mycket bra kokerska som alltid serverar Nellies godkännda mat efter att jag rådgjort med en dietist och barnläkare samt fått intyg, men det är så glädjande att hon tänjer på sina matgränser, idag t.ex. åt Nellie pizza sallad, det har hon aldrig gjort tidigare! Mari som är kokerska kan verkligen ta åt sig all ära! Även om det fortfarande kommer protester och hennes matpreferenser är ombytliga så är hennes matvanor mycket bättre.

Soppa med köttbullar, pasta och korv.
 
Efter maten var det rast och det hade dagens till ära börjat snöa igen! Normalt sätt brukade Nellie sitta som ett klistermärke på mig, eller gick alltid och drog omkring på mig när jag besökte förskolan. Nu i skolan sprang hon iväg och hitta på saker själv. =0) När jag gick ut och letade efter henne byggde hon en snögubbe tillsammans med ett äldre barn och Elin som ibland är extra assistent till Nellie. 
 
Nellie bygger snögubbe.
Det känns så skönt att Nellie trivs och uppenbarligen utvecklas så bra i skolan. Det känns också så tryggt att skolan tar dennes diagnos på allvar! Hennes assistent Rebecka är guld värd och Elin lika så. Hennes klassfröken Gunnel är duktig som hittar aktiviteter och övningar som passar Nellie, vi har en öppen kommunikation om hennes utveckling hela tiden.
En glad Nellie och Rebecka.
 
Personalen visar intresse, söker kunskap och vägledning.
För er som sitter i samma situation som jag och har barn med särskilda behov i skolan där det inte fungerar så kämpa på, stå på er och ställ krav! Uppenbarligen går det att få en fungerande miljö i skolan! Jag måste verkligen i allra högsta grad kontra kritiken som blåste upp i media i höstas om att privata friskolor inte vill eller kan ta ansvar för obekväma barn, Nellie är verkligen en motsägelse till vad som påstods. Här möts jag av skolan varje dag och vi har aldrig någonsin känt oss ovälkomna eller på något annat sätt oförfördelade för att vi har ett barn med särskilda behov.

4 kommentarer:

Susanne sa...

Jag blir rörd när jag läser din blogg Nina! Tänk vilka framsteg Nellie gjort! det är så härligt och man känner sig lycklig att det fungerar så bra! jag tycker att du som förälder har tagit rätt beslut som prioriterar det som känns viktigt för dig! Kram

Wessmantorp sa...

Tack snälla Susanne! Blir så glad när jag får kommentarer! Barnen är viktigast för mig och det känns så skönt att allt hårt arbete betalar sig! =0)

Wessmantorp sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Wessmantorp sa...

Av någon anledning registrerades min kommentar två gånger, därför tog jag bort kopian... =0P