söndag 7 augusti 2011

Vemod...

Det är med vemod och sorg i hjärtat jag idag inser att en mycket viktig period i mitt liv nu håller på att ta slut.
Min tid här hemma med mina små älsklingar är nu slut om några dagar, och kommer aldrig mer tillbaka. =0(
Båda barnen är nu stora nog att klara sig själva på dagis medan mamma ska börjar jobba igen.

Vart tog tiden vägen, var tog de små hjälplösa bebisarna vägen?
Nu är de 4 ½ och 1 ½ år gamla och jag känner mig nästan lite vilse här i världen.
Vad ska jag göra nu när jag inte är med dem 24-timmar om dygnet längre?
Kommer jag ihåg hur man gör när man "jobbar", kommer jag bli handfallen utan mina barn nära mig?

Starten på lillebrors inskolning i morgon är det sista definitiva steget mot slutet av min småbarnstid här hemma som jag så älskat och trivts med.
Även om jag får säga godnatt till dem varje kväll, och försiktigt väcka dem med en puss varje morgon så sliter saknaden redan i mig.
Jag är född till att vara deras mamma och jag är skapt till att finnas där för dem alltid.

Jag älskar er mina kära barn!

Storasyster får träffa lillebror för första gången på BB.

Lillebror, mamma & storasyster för snart 18 månader sedan.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det låter tungt Nina.....
Speciellt när du ska tillbaka till ett jobb som du inte direkt har längtat till! Men du får trösta dig med att det alltid kan bli bättre.

AnnaPanna stekte fläsk sa...

Man brukar säga att barn inte får välja sina föräldrar men jag är helt övertygad om att dina barn valt dig! De är födda till att vara dina barn & de älskar dig oxå! De kommer att ha det hur bra som helst på världens bästa dagis & kommer att springa till din famn varje eftermiddag du kommer & hämtar dem! :o) StyrkeKram på dig från en som vet hur det känns! ;o)

Wessmantorp sa...

Tack så mycket för de fina orden, nu komm det fler tårar!
Bamsekramar till dig!