En söndag med Bridget Jones...

Har precis suttit och tittat på Bridget Jones - The Edge of Reason.

Lika mycket som jag skrattar så jag gråter, så skäms jag (tycker det är så pinsamt) så jag är tvungen att ibland byta kanal.
Jag kan inte hjälpa det, det blir så pinsamt ibland att jag skäms så på karaktärernas bekostnad (för alla bedrövliga saker som händer de stackarna) till den grad att jag inte kan se på det.
Jag zappar bort för en sekund och sen tillbaka igen, eller dyker ner bland soffkuddarna.
Ibland sitter jag till och med och tittar mellan fingrarna.
Jag vet inte varför men jag har alltid haft så svårt för sådant, filmen är ju rent ut sagt skit rolig och superbra, men jag har så svårt för att se folk göra bort sig!

Jag har sett filmen tidigare men det är ett bra tag sedan nu, hade glömt hur underhållande den är! =0)
Alla som inte sett filmerna om Bridget Jones måste bara springa till filmbutiken och hyra dem NU!

Jag känner verkligen igen mig i stackars Bridget Jones, hon har i stort sett samma kroppsform (och samma dåliga självuppfattning om vad som passar bra eller dåligt på denna omöjliga kropp) som jag, och vi är lika klumpiga båda två. ;0)
Hon pratar dock bättre engelska än jag, men det som kommer ut är oftast lika ogenomtänkt.
Aaaa ja, nu är jag inte riktigt lika hopplös...

...men nästan! ;0)